Varför gestaltningen av platsen spelar roll
Människors upplevelse av trygghet påverkas starkt av hur en plats är utformad. En öppen, ljus, välstädad och aktiv plats signalerar närvaro, kontroll och omsorg – medan en mörk, sliten och ödslig miljö lätt förmedlar motsatsen.
Att arbeta med gestaltning i det brottsförebyggande arbetet innebär att påverka både det fysiska rummet och det sociala livet på platsen. Det är inte enbart en fråga för stadsplanerare – det är ett verktyg för alla som jobbar med trygghet på lokal nivå.
Börja med enkla, snabba åtgärder
I trygghetsarbetet är det viktigt att snabbt få synliga resultat – det stärker både engagemang och legitimitet. Därför börjar Steg 2 med lågt hängande frukter: åtgärder som är enkla, billiga och direkt genomförbara.
Exempel på åtgärder:
- 💡 Förbättrad belysning – byt trasiga lampor, förstärk belysning vid gångvägar och entréer
- 🌿 Klipp ner buskage – förbättra sikt och skapa öppenhet
- 🪑 Flytta eller ta bort möbler – undvik att otrygga ytor blir samlingsplatser för fel typ av aktivitet
- 🎨 Sätt färg på platsen – målningar, växter eller barnteckningar skapar tillhörighet
- 🧹 Rensa skräp och klotter – signalerar att platsen är under uppsikt och omhändertagen
Tänk funktion före estetik. Det handlar inte om att göra platsen vacker – det handlar om att göra den trygg, tillgänglig och levande.
Fortsätt mäta – följ utvecklingen med ronderingar
För att veta om insatserna fungerar krävs systematisk uppföljning. Det görs genom förvaltningsronderingar, där man återkommande granskar platsens status:
- Ser vi ny skadegörelse?
- Har oönskade beteenden försvunnit eller flyttat?
- Känns platsen tryggare enligt invånarna?
- Har användningen av platsen förändrats?
Dokumentation är avgörande. Det gör att ni kan jämföra före- och efterläge och ta välgrundade beslut om fortsatta insatser.
Samhällets närvaro gör skillnad
En välgestaltad plats är en bra start – men den måste också befolkas. Otrygghet trivs i tomrum. Genom att öka närvaron från olika samhällsaktörer kan platsen börja användas på nya sätt, av nya målgrupper.
Aktörer som kan bidra:
- 🚶♀️ Nattvandrare – civilsamhällets ögon och öron, särskilt kvällstid
- 🧑🤝🧑 Fältassistenter och ungdomsstödjare – viktiga vuxna för unga
- 🧑🔧 Fastighetsskötare – stärker känslan av ordning
- 👮 Polis eller ordningsvakter – synlig trygghet
- 🏪 Butikspersonal eller väktare – skapar liv och ansvar
- 🚌 Kommunens egen personal – t.ex. fritidsledare, parkdrift, väktare
Genom samordnad närvaro och fördelning över dygnet kan platsens karaktär förändras. Det kan till och med räcka med att en vuxen eller ansvarstagande person finns på plats under vissa kritiska tider.
Samverkan ger effekt
Enskilda åtgärder gör skillnad – men när flera insatser samordnas blir effekten större. Försök samordna:
- Tekniska åtgärder (ljus, sikt, möblering)
- Social närvaro (personal, civilsamhälle)
- Tidsstyrning (insatser vid rätt tidpunkter)
- Dialog (fortsatt kontakt med invånare och lokala aktörer)
Genom att samla aktörer kring samma mål – att göra platsen trygg – kan ni skapa varaktiga förändringar.
Därför är Steg 2 avgörande:
✅ Översätter analys till handling
✅ Ger snabb effekt med små medel
✅ Gör det möjligt att följa utvecklingen i realtid
✅ Mobiliserar lokala resurser och närvaro
✅ Förstärker förtroendet från invånare och näringsliv
En plats blir trygg när människor använder den – och trivs där.
Genom att påverka platsens gestaltning kan vi förändra beteenden, skapa trivsel och bygga ett mer tryggt och hållbart samhälle – tillsammans.