Åtgärdsförslag – Steg 1: Genomför problem- och orsaksanalys med stöd av data och trygghetssensorer
När en plats är klassad som hotspot i EST och trygghetsarbetet går in i Steg 1 enligt metoden Tillsammans för trygghet, är en grundläggande åtgärd att genomföra en problem- och orsaksanalys. För att få en tillförlitlig bild av problemen och deras bakomliggande orsaker behöver analysen bygga på både kvalitativt och kvantitativt underlag – och gärna kompletteras med teknikstöd, som exempelvis trygghetssensorer.
Syftet med analysen:
- Kartlägga vad som faktiskt händer på platsen – när, hur ofta och i vilken omfattning.
- Identifiera grundorsaker till otrygghet och störningar, snarare än att bara beskriva symptomen.
- Koppla samman observationer, beteenden och miljöfaktorer till en helhetsbild.
- Underbygga åtgärder med objektiv data, vilket ökar träffsäkerheten och gör det enklare att följa upp resultat.
Teknik som stöd: Trygghetssensorer
En viktig komponent i en modern problem- och orsaksanalys är att mäta hur platsen faktiskt används. Genom att installera trygghetssensorer – som mäter flöden, rörelsemönster, tider på dygnet och frekvens av vistelse – får samverkansparterna ett datadrivet underlag för sin analys.
Exempel på vad trygghetssensorer kan visa:
- När majoriteten av rörelser sker (dag/kväll/natt)
- Om platsen används annorlunda under helger, lov eller olika årstider
- Om ronderingar eller trygghetsskapande närvaro påverkar flödet
- Var folk tenderar att stanna – och var de undviker att vistas
När denna typ av sensordata kombineras med information från trygghetsvandringar, felanmälningar, ronderingar och lägesbilder från EST, skapas en djupare och mer nyanserad problembild.
Genomförande:
-
Samla in data från trygghetssensorer under en period, t.ex. 4–6 veckor.
-
Kombinera detta med annan information från trygghetsvandringar, ronderingar, boendedialoger och statistik.
-
Använd enkla analysverktyg (exempelvis 5xVarför eller orsak-verkan-diagram) för att strukturera insikter och identifiera mönster.
-
Involvera lokala aktörer i analysarbetet för att fånga olika perspektiv.
-
Ta fram åtgärdsförslag som adresserar de bakomliggande orsakerna – inte bara symptomen.
Exempel på orsakskedja:
- Hög vistelse nattetid i avskild del av parken → saknas belysning och social kontroll → ökad risk för droganvändning → nedskräpning och otrygghet
- Få passerande under dagtid → platsen upplevs som tom och otrygg → låg trivsel → platsen tas över kvällstid av oönskad aktivitet
- Återkommande skadegörelse på fastighetens baksida → låg insyn + få rörelser enligt sensordata → attraktiv plats för ostörda handlingar
Förväntad effekt:
- Större träffsäkerhet i val av åtgärder – man vet vad som händer varför.
- Färre insatser baserade på antaganden – fler beslut grundade i faktisk data.
- Möjlighet att följa upp effekterna av insatser på ett konkret sätt.
- Ökad förståelse och samsyn mellan parter – alla ser samma lägesbild.
- Bättre resursanvändning – rätt insats på rätt plats vid rätt tid.
Trygghetsarbete utan analys riskerar att bli reaktivt. Genom att mäta, analysera och förstå platsens beteendemönster kan insatser bli proaktiva, träffsäkra och hållbara.