Steg 1: Förstå varför platsen har problem
– Genom trygghets- och orsaksanalys får vi svar på varför en plats upplevs som otrygg
Ingress
En otrygg plats uppstår inte av en slump. Det finns alltid orsaker – sociala, fysiska eller organisatoriska – som bidrar till att vissa miljöer upplevs som osäkra. I Steg 1 av Tillsammans för trygghet går vi från kartläggning till förståelse. Genom trygghets- och orsaksanalys får vi svar på varför problemen uppstår, när de sker och hur ofta. Det är nyckeln till att kunna agera träffsäkert och långsiktigt.
Otrygghet är en upplevelse – men den har orsaker
Efter att en plats har identifierats som en hotspot i den gemensamma lägesbilden (Steg 0), är nästa steg att fördjupa kunskapen. Det räcker inte med att konstatera att en plats upplevs som otrygg – vi måste ta reda på varför. Det är först när vi förstår orsakerna som vi kan sätta in rätt insatser på rätt plats.
Trygghets- och orsaksanalysen är därför central i ett hållbart trygghetsarbete. Den hjälper oss att skilja på symtom och orsak, och att identifiera vad som faktiskt kan förändras.
Så genomför du en trygghets- och orsaksanalys
Analysen bygger på att kombinera kvantitativ data med kvalitativa metoder. Här är några av de viktigaste verktygen:
🔍 1. Trygghetsvandring – invånarnas perspektiv i centrum
En trygghetsvandring innebär att invånare, ungdomar, företagare och lokala aktörer tillsammans går igenom en plats och samtalar om vad som upplevs som tryggt eller otryggt. Det handlar om att fånga känslan av platsen – det som inte alltid syns i statistiken.
💡 Exempel: Under en trygghetsvandring i ett bostadsområde uppmärksammas att ett gångstråk är mörkt, har mycket buskage och saknar naturlig insyn. Platsen används sällan dagtid – men samlar ungdomar kvällstid. Detta lyfts som en otrygg plats, trots att få incidenter är polisanmälda.
Trygghetsvandringen stärker också samverkan med invånarna och ökar deras förtroende för trygghetsarbetet.
📈 2. Flödesanalyser – hur rör sig människor genom platsen?
Flödesanalyser visar hur människor använder en plats – var de går, var de stannar, var de undviker. Genom att analysera rörelsemönster under olika tider på dygnet kan vi se när och var otrygghet uppstår.
💡 Exempel: I en stadsdel upptäcks att ett torg som dagtid används av äldre, på kvällen blir en samlingsplats för ungdomar – ofta med konflikter eller störningar. Flödet förändras alltså över dygnet, vilket kräver olika typer av närvaro och insatser.
🕒 3. Schemalagda ronderingar – samla in information över tid
Genom kontinuerliga ronderingar av exempelvis fältassistenter, ordningsvakter, nattvandrare eller trygghetsvärdar får du ett långsiktigt underlag. Det handlar om att observera och dokumentera: Vad händer? När? Hur ofta?
💡 Exempel: Under tre veckors kvällsrondering dokumenteras att skadegörelse och hög ljudnivå sker främst på fredags- och lördagskvällar, mellan 21.00–00.30, på ett specifikt torg. Insatser kan då planeras exakt till dessa tider.
Vanliga orsaker till otrygghet på platser
Genom trygghets- och orsaksanalys identifieras ofta flera orsaker som samverkar:
- Bristande belysning eller fysisk miljö
- Otillräcklig vuxennärvaro
- Hög genomströmning men låg naturlig tillsyn
- Olämplig utformning (t.ex. dolda ytor, återvändsgränder)
- Otrygghetsnormer och tidigare incidenter
- Avsaknad av alternativ för unga att vistas på kvällstid
Från kunskap till åtgärd
När vi vet varför platsen har problem, kan vi också utforma rätt åtgärder. Det kan handla om:
✅ Fysisk förändring (belysning, klippa buskar, omdesign)
✅ Ökad närvaro (fältpersonal, nattvandrare, väktare)
✅ Sociala insatser (dialog med ungdomar, aktiverande verksamhet)
✅ Samverkan med fastighetsägare eller skola
✅ Tidsstyrda insatser kopplade till flödesdata
Sammanfattning – därför är Steg 1 avgörande
Att förstå varför en plats har problem är avgörande för att trygghetsarbetet ska lyckas. Det ger:
✅ En djupare förståelse av både synliga och dolda problem
✅ En konkret grund för att sätta in rätt insats
✅ En starkare koppling mellan invånarnas upplevelse och myndigheternas arbete
✅ Ett långsiktigt arbetssätt som minskar risken för att problemen återkommer