Innan vi kan skapa trygghet behöver vi förstå var otryggheten finns.
Trygghet i ett bostadsområde, en stadsdel eller en hel kommun uppstår inte av sig själv – och den skapas inte av en enskild aktör. För att effektivt kunna förebygga brott och otrygghet krävs samverkan. Och all samverkan måste utgå från en gemensam bild av nuläget.
Därför börjar Tillsammans för trygghet med Steg 0: Gemensam lägesbild, framtagen enligt EST-metoden – Effektiv Samordning för Trygghet.
Vad är EST och varför är det viktigt?
EST är en nationellt etablerad arbetsmetod för lokal samverkan mellan kommun, polis, fastighetsägare och andra aktörer. Syftet är att tillsammans skapa en faktabaserad, aktuell och gemensam lägesbild över otrygghet i området. Arbetet fokuserar på så kallade hotspots – platser där problem återkommer och där människor upplever oro, otrygghet eller brottslighet.
Genom att arbeta enligt EST-metoden kan resurser riktas dit de verkligen behövs. Det gör trygghetsarbetet mer effektivt, målinriktat och förebyggande.
Så genomförs ett EST-arbete – steg för steg
Ett fungerande EST-arbete följer en tydlig process där alla inblandade bidrar med kunskap, resurser och ansvar. Så här går det till:
1. Sätt samman en lokal EST-grupp
Det första steget är att samla en bred grupp aktörer. Vanliga deltagare är representanter från kommunen (ex. socialtjänst, skola, säkerhetsfunktioner), polisen, fastighetsägare, bostadsbolag, fritidsverksamheter, civilsamhället och ibland även näringslivet.
2. Samla in information till lägesbilden
Tre typer av kunskap samlas in:
- Statistik: Brottsstatistik, larmdata, anmälningar
- Observationer: Exempelvis skadegörelse, nedskräpning, oro i det offentliga rummet
- Upplevelser: Vad upplever boende, ungdomar, företagare och föreningar?
3. Identifiera och kategorisera hotspots
Vid regelbundna möten (t.ex. varje eller varannan vecka) går gruppen igenom informationen och identifierar platser där problem återkommer. Dessa kallas hotspots. Platserna kategoriseras efter problemtyp – till exempel social oro, ungdomsgäng, narkotika eller skadegörelse.
4. Prioritera insatser
Hotspoten prioriteras utifrån behov och allvarlighetsgrad. En färgkodning (t.ex. röd-gul-grön) används ofta för att snabbt kunna se vilka platser som kräver akuta insatser.
5. Dokumentera och följ upp
Lägesbilden dokumenteras löpande i ett gemensamt verktyg eller digital plattform. Gruppen följer upp förändringar vid varje möte – vad har blivit bättre, vad har uppstått sen sist, vad behöver omprioriteras?
6. Koppla lägesbilden till konkreta insatser
Den gemensamma lägesbilden blir ett beslutsunderlag för trygghetsåtgärder: nattvandringar, fältassistenter, riktade insatser från polis eller kommun, förändringar i den fysiska miljön, informationsinsatser eller föräldrastöd. Det handlar om att sätta in rätt resurs på rätt plats i rätt tid.
Därför är steg 0 avgörande
En gemensam lägesbild enligt EST skapar: ✅ Samsyn mellan aktörer
✅ Bättre beslutsunderlag
✅ Effektivare resursanvändning
✅ Ökad trygghet för invånare
Det är först när vi förstår läget tillsammans som vi kan agera tillsammans. Och det är just det som är kärnan i Tillsammans för trygghet.