Åtgärdsförslag – Steg 1: Genomför trygghetsvandringar på prioriterad hotspot
När en plats har klassats och prioriterats som en hotspot enligt EST-metoden, är en av de första rekommenderade åtgärderna i Steg 1 – Tillsammans för trygghet att genomföra en eller flera trygghetsvandringar. Det är ett konkret och inkluderande verktyg för att skapa förståelse för otrygghet och ta fram åtgärder som gör verklig skillnad.
Syftet med trygghetsvandringen:
- Identifiera vad som skapar otrygghet på platsen, utifrån både fysiska faktorer (mörka hörn, skräp, skadegörelse) och sociala observationer (stök, grupperingar, tystnader).
- Fånga in olika perspektiv – från boende, fastighetsägare, polis, socialtjänst, civilsamhälle och andra lokala aktörer – och använda dessa som underlag i det fortsatta EST-arbetet.
- Skapa dialog och synliggöra engagemang på platsen, vilket i sig har en trygghetsskapande effekt.
- Lägga grunden för konkreta åtgärder, både kortsiktiga (t.ex. förbättrad belysning) och långsiktiga (t.ex. förändrade rutiner eller fysiska ombyggnationer).
Så här genomförs trygghetsvandringen:
-
Planera tillsammans i lokal samverkan – välj tid och datum, bjud in berörda aktörer och informera lokala boende.
-
Genomför vandringen i dagsljus eller skymning, beroende på när otryggheten är som mest påtaglig.
-
Använd dokumentationsmallar där deltagarna får notera vad som upplevs otryggt, varför, och eventuella förslag på åtgärder.
-
Följ upp i EST-arbetet – sammanställ observationerna och integrera dem i den gemensamma lägesbilden.
-
Prioritera och återkoppla – visa att synpunkterna leder till förändring. Återkoppling stärker tilliten och engagemanget.
Vad man kan titta efter under trygghetsvandringen:
- Belysningens kvalitet och räckvidd
- Siktlinjer och dolda ytor
- Nedskräpning och skadegörelse
- Skyltning och orienterbarhet
- Förekomst av drogrester, tomflaskor, klotter
- Sociala mönster: vilka vistas här, när och hur?
Effekter och mervärden:
- En djupare förståelse för platsens problem och möjligheter
- Samverkan i praktiken – möten mellan olika roller och kompetenser
- Synlig närvaro som visar att någon bryr sig
-
Åtgärder som har större träffsäkerhet eftersom de bygger på lokal kunskap
-
Förtroendeskapande relationer mellan invånare och samverkansaktörer
Trygghetsvandringar är mer än en promenad – det är ett verktyg för gemensam analys, lokal förankring och direkt påverkan på platsens utveckling.